Gå till sidan 2 – Uppfyllande av krav på toxikologiska data

Enligt REACH krävs toxikologisk information för klassificering och märkning, bestämning av status för livslängd, bioackumulativitet och toxikologisk status, kemikaliesäkerhetsbedömning (CSA) och -rapport (CSR), samt för bedömning av behov för riskhanteringsåtgärder. Den toxikologiska information som ska inlämnas för registrering och utvärdering av ämnen specificeras i REACH-bilagorna VI till XI. Se krav på information för registrering för en översikt. Hälsopåverkande effekter som skall beaktas av registranter anges nedan.

Hälsopåverkande effekter som skall beaktas

Irritation/frätning av hud och ögon samt luftvägsirritation

Irritation och frätning är lokala effekter, dvs. förändringar som inträffar på den plats där ämnet först kommer i kontakt med huden, ögonen eller slemhinnan i luftvägarna. Frätande ämnen kan förstöra levande vävnader efter en enda kontakt. Irriterande ämnen är icke frätande ämnen som, vid direkt kontakt med vävanden, kan förorsaka inflammation efter en enda kontakt. Ämnen som förorsakar irriterande effekter först efter upprepad kontakt klassificeras inte som irriterande. Irritation av hud och/eller ögon avser framkallandet av helt reversibla förändringar sedan ett ämne anbringats (vid irritation av ögonen på ögonglobens yttre yta). Frätande ämnen framkallar icke reversibla effekter såsom vävnadsdöd genom epidermis och in i dermis, ögonlinsen eller nedsatt synförmåga. Kemikalier som klassificerats såsom irriterande på andningsvägarna kan förorsaka irritationer liknande de för huden och ögonen. De kan även förorsaka toxiska effekter i samband med interaktion med det autonoma nervsystemet som leder till reflexhandlingar (nysning, hostning, symptom i andningsvägarna mm.). Dessa effekter är reversibla. Testning för irritation av andningsvägarna krävs inte enligt REACH då inga fastställda riktlinjer är tillgängliga. Dock skall befintliga och tillgängliga data som påvisar ett ämnes möjliga irritation av andningsvägarna beaktas.

För hud och andningsvägar allergiframkallande egenskaper

Ett allergiframkallande kemiskt medel kan förorsaka en allergisk reaktion hos mottagliga individer. Den allergiska reaktionen inträffar om en tidigare exponering har lett till utvecklandet av immunitet mot ämnet (dvs. allergiframkallande steg). Effekterna framträder vid en efterföljande kontakt: allergisk kontaktdermatit, allergisk rinit, astma o.s.v. Inget krav på information om allergiska reaktioner i andningsvägarna föreligger enligt REACH. Dock anges allergiframkallande ämnen för harmoniserad klassificering och märkning i artikel 36 i förordning (EG) nr. 1272/2008.

Akut toxicitet

Akut toxicitet avser sådana ogynnsamma effekter som kan uppstå efter en enda exponering eller flerfaldiga exponeringar för ett ämne inom 24 timmar. Exponering avser matvägarna, huden eller andningsvägarna. Bedömning av potentialen för en kemikalies akuta toxicitet är nödvändig för att bestämma de ogynnsamma hälsoeffekter som kan uppstå till följd av oavsiktlig eller avsiktlig korttidsexponering: de toxiska effekternas typer, tid för utbrott, varaktighet och svårighetsgrad, förhållande mellan dos och reaktion, samt olikheter i reaktion hos könen. De undersökta skadorna kan vara kliniska symptom på toxicitet, onormala förändringar i kroppsvikt, och/eller patologiska förändringar i organ och vävnader vilka i vissa fall kan leda till dödsfall.

Toxicitet vid upprepad dosering

Toxiciteten vid upprepad docering omfattar de allmänna toxikologiska effekterna till följd av upprepad daglig exponering för ett ämne över en del av den förväntade livslängden (icke akut eller icke kronisk exponering) eller under större delen av livslängden (kronisk exponering).
Dessa allmänna toxikologiska effekter omfattar ändringar i kroppsvikt och/eller ökning av kroppsvikt, absolut och/eller relativ vikt av organ och vävnader, förändringar i den kliniska kemin, urinundersökning och eller hematologiska parametrar, funktionsstörningar i nervsystemet såväl som allmänt i organ och vävnader, samt patologiska förändringar i organ och vävnader vid makroskopiskt och mikroskopiskt undersökning. Förutom denna information angående möjliga ogynnsamma allmänna toxikologiska effekter kan vid studier av toxicitet vid upprepade dosering framkomma annan information om t.ex. påverkan av fortplantningsorganen eller cancerframkallning, eller kan identifieras speciella uttryck för toxicitet såsom t.ex. neurotoxicitet, immunotoxicitet, hormonpåverkande effekter...
Syftet med bedömning av toxicitet vid upprepad dosering är att utvärdera:

• om upprepad exponering av människor till ett ämne har associerats med ogynnsamma toxikologiska effekter; dessa studier kan möjligen även identifiera befolkningsgrupper med högre mottaglighet;
• om upprepad användning av ett ämne på försöksdjur förorsakar ogynnsamma toxikologiska effekter; effekter som kan anses tyda på möjliga ogynnsamma effekter på människors hälsa.
• de påverkade organen, de möjligt kumulativa effekterna och reversibiliteten av de ogynnsamma toxikologiska effekterna;
• förhållande mellan dos och reaktion och de tröskelvärden för sådana ogynnsamma toxikologiska effekter som observerats vid studier av toxicitet vid upprepad dosering.

Reproduktionstoxicitet

Reproduktionstoxicitet är självklart av stort intresse då fortlevnaden av den mänskliga arten beror på fortplantningscykelns integritet. Den karakteriseras av ett flertal slutpunkter såsom försämring av de manliga och kvinnliga fortplantningsfunktionerna eller kapacitet (fertilitet), införande av icke ärftliga skadliga effekter i avkomman (fosterskadande toxicitet), samt effekter på eller vidarebefordrade via bröstmatning.
Syftet med bedömning av reproduktionstoxicitet är att utvärdera:

• om människors exponering till ämnet har associerats med reproduktionstoxicitet;
• om, grundat på annan information än data om människor, det kan förutses att ämnet kommer att vara reproduktionstoxiskt för människor
• om den gravida kvinnan är mer mottaglig för allmän toxicitet;
• förhållande mellan dos och reaktion av ogynnsamma effekter på reproduktionen.

Mutagenitet och cancerframkallande egenskaper

Med mutagenitet avses införandet av permanent ärftliga förändringar av mängden eller sammansättningen av det genetiska materialet i celler eller organismer. Sådana förändringar kan omfatta en enda gen eller del av genen, ett block gener eller kromosomer.
Förändringar av det genetiska materialet i celler kan förekomma spontant eller vara förorsakat av jonisering, ultraviolett bestrålning eller genotoxiska ämnen. I princip kan människans exponering till mutagena ämnen resultera i ökande frekvenser mutationer över baslinjen. Ärftlig skada på avkomman, och möjligen i efterföljande generationer, efter föräldrar som exponerats för ämnen som är mutagena kan förekomma om mutationerna är införda i föräldrarnas arvsmassa (de reproduktiva cellerna). Mutationer i somatiska celler (andra celler än de reproduktiva) kan vara livshotande eller kan överföras till dotterceller med skadliga följder för det påverkade organet. Starka bevis föreligger för ett samband mellan mutageniteten hos ämnen i levande organismer och deras cancerframkallande egenskaper i långtidsstudier av djur. Målet för tester av mutagenitet är att bedöma möjligheten att ämnen inför effekter som kan förorsaka ärftlig skada på människor eller leda till cancer.

Kemikalier definieras som cancerframkallande om de förorsakar tumörer, ökar förekomsten av tumörer och/eller skadlighet eller minskning av tiden till tumörens förekomst. Cancerframkallande kemikalier har konventionellt indelats i två kategorier med ledning av den förmodade inverkan. Icke genotoxisk inverkan omfattar epigenetiska förändringar, dvs. effekter som inte omfattar förändringar i DNA men som kan påverka det genetiska uttrycket, förändra kommunikationen mellan cellerna, eller andra faktorer i den cancerframkallande processen. Målet med undersökning av kemikaliers cancerframkallande egenskaper är att identifiera möjliga i människan cancerframkallande ämnen, deras inverkan och potens.
När en kemikalie identifierats såsom varande cancerframkallande uppkommer behovet att klarlägga den underliggande inverkan, dvs. om kemikalien är direkt genotoxisk eller inte. För genotoxiska cancerframkallande ämnen antas att, i frånvaro av undantag, att inget klart gränsvärde existerar och att alla grader av exponering medför risker. För icke genotoxiska cancerframkallande ämnen anses gränsvärden för nolleffekt existera och vara klart märkbara. Studier på människan är i allmänhet inte tillgängliga för att särskilja de ovan nämnda effekterna, och en slutledning härav beror i själva verket på resultatet från test av mutagenitet och andra mekanistiska studier. Dessutom kan studier på djur klarlägga den underliggande cancerframkallande inverkan.
Cancerrisken och inverkan kan även vara starkt påverkade av exponeringsförhållanden såsom exponeringens väg. Därför utvärderas alla relevanta data och all information om människors exponeringsförhållanden.

Toxikokinetik

Uttrycket för toxicitet från exponering till ett ämne är resultatet av en händelsekedja som medför att den påverkade vävnaden i en organsim mottager den slutliga toxikanten i mängder som förorsakar en ogynnsam effekt. Koncentrationen av den slutliga toxikanten vid den biologiska mottagningsplatsen beror på absorptionen, distributionen, metabolismen och avsöndringen. Enligt REACH bilaga VIII krävs utvärdering av dessa processer, dvs. det toxikokinetiska beteendet, ur den relevanta tillgängliga informationen. Ingen skyldighet att generera nya data föreligger.

Gå till sidan 2 – Uppfyllande av krav på toxikologiska data