REACH förordning inriktar sig uteslutande på ämnen. För att säkerställa ett rätt fungerande REACH-system är identifiering av okända ämnen absolut nödvändig.

Ämnen inom REACH verksamhetsområde

REACH berör tillverkning, import, utsläpp på marknaden, och användning av enskilda ämnen, i beredningar (avsiktliga blandningar eller lösningar bestående av två eller fler ämnen) och varor.
Beredningar och varor är i sig själva inte reglerade i REACH. För att uppfylla REACH krav, och förutom att redovisa de enskilda ämnena, skall tillverkare och importörer förteckna samtliga ämnen i tillverkade eller importerade beredningar och varor.

Denna definition går utöver en rent kemisk förening begränsad av en enda molekylär struktur.
Ämnen inom REACH verksamhetsområde är normalt resultatet av en kemisk reaktion under tillverkning och kan innehålla en mångfald avgränsade beståndsdelar. Ämnen, enligt REACH definition, omfattar även ämnen som genom en kemisk process erhållits eller skiljts ut från i naturen förekommande material och kan bestå av ett enda grundämne eller en enda molekyl (t.ex. rena metaller eller vissa mineraler) eller innehålla en mångfald beståndsdelar.

Vissa ämnen undantages från REACH eller delar av REACH (för ytterligare information var god se tabellen Omfattning av REACH förordning)

Olika typer av ämnen

För identifiering och namngivning i REACH delas ämnen upp i två huvudgrupper:

1. ”Väldefinierade ämnen”: ämnen med bestämt kvalitativ och kvantitativ sammansättning.
2. ”UVCB-ämnen”: ämnen av okänd struktur, av skiftande sammansättning eller av biologiskt ursprung.

Sammansättningens ostadighet för väldefinierade ämnen anges som de övre och undre gränserna för koncentrationen av huvudbeståndsdelarna. För UVCB-ämnen är ostadigheten relativt stor och/eller obestämbar.

När registrering krävs för ett ”väldefinierat ämne” skall den omfatta ämnets kemiska sammansättning, den kemiska identiteten och mängd av varje beståndsdel i ämnet. För vissa typer av ämnen är enbart den kemiska sammansättning inte tillräckligt för karakterisering, varför ytterligare fysiska parametrar för den kemiska strukturen måste anges för ämnets identifiering (t.ex. kristallografi).

”UBCB-ämnen” kräver andra typer av information för identifiering förutom vad som är känt om deras kemiska sammansättning där för att:

1. antalet beståndsdelar är relativt stort och/eller
2. Sammansättningen är till stor del okänd och/eller
3. Sammansättningens ostadighet är relativt stor eller obestämbar.

När registrering av ett UVCB-ämne erfordras skall tillverkare/importörer inkludera namn, ämnets ursprung eller källa samt de mest betydande stegen som tagits under framställningen. Även andra egenskaper hos ämnet kan vara viktiga för identifiering.

Regler för namngivning av de olika ämnena anges i diagrammet Identifiering och namngivning av ämnen.

Identifiering av likartade ämnen

Tillverkare och importörer skall för REACH ändamål avgöra huruvida deras respektive ämnen kan anses vara lika. Identifiering av lika ämnen är viktig i delning av data vilket medger begränsad provning av ämnet och grundas på korrekt identifiering av ämnet.

Gruppering av strukturellt lika ämnen

Enligt REACH, bilaga XI, ges utrymme för bedömning av kemikalier, inte på engångsbasis, men genom gruppering av kemikalier i kategorier.
Ämnen vars fysiokemiska, toxikologiska och ekotoxikologiska egenskaper sannolikt är lika eller följer ett regelbundet mönster på grund av att ämnena liknar varandra i strukturellt hänseende får betraktas som en grupp eller ämneskategori. Tillämpning av kategorikonceptet innebär att egenskaper, gemensamma för åtminstone vissa ämnen i kategorin, kan identifieras. Tillvägagångssättet etablerar dessutom en grund för identifiering av möjliga tendenser hos egenskaperna inom kategorin.
Det är därför möjligt att utöka användningen av mätdata till likartade otestade kemikalier. Tillförlitliga uppskattningar, tillräckligt noggranna för klassificering och rubricering och/eller riskbedömning, kan därför göras utan vidare provning.